\r\n Ingrid Bergman briljerar som den självklara ledaren för en grupp nyutexaminerade kvinnliga grafiska formgivare som startar en egen reklambyrå och får känna på svårigheterna med att slå sig fram i en mansdominerad bransch. Filmen bär många likheter med Per Lindbergs Norrtullsligan (1923) som också visas i höstens program, till exempel tar den upp hur svårt det är för yrkeskvinnor att inte ge upp sina arbeten och sin frihet för tvåsamhetens ideal.\r\n

\r\nAtt svenskorna Zarah Leander och Kristina Söderbaum var stora filmstjärnor i Nazityskland är idag välkänt, men att även Bergman gjorde ett gästspel i den av Joseph Goebbels kontrollerade tyska filmindustrin är relativt bortglömt. Kvartetten gifter sig har till exempel aldrig tidigare visats på vare sig Cinemateket eller svensk TV, vilket gör denna visning unik. \r\n

\r\nDie vier Gesellen. 1938, Tyskland, 1 tim 34 min, tyska, engelsk text, digital kopia, barntillåten. Visningsmaterial från Murnau Stiftung.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Kvartetten gifter sig” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Kvartetten gifter sig ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n \"Här är en film som står helt för sig själv som det renaste exemplet på filmisk spänning som någonsin fångats på celluloid - ett konstverk så intensivt nervpåfrestande att man fruktar att en felplacerad viskning från publiken skulle kunna få duken att explodera.\" Med dessa ord har hyllade spänningsförfattaren Dennis Lehane uttryckt sig om Henri-Georges Clouzots gastkramande thriller, som belönades med såväl Guldpalmen i Cannes som Guldbjörnen i Berlin. William Friedkin gjorde 1977 en nyinspelning av filmen. \r\n

\r\nI en gudsförgäten by söder om Caracas i Venezuela befinner sig en grupp strandsatta européer. Allt de drömmer om är att ta sig därifrån men de saknar medel. Fyra av männen erbjuds ett livsfarligt uppdrag: att köra lastbilar fyllda med nitroglycerin till en amerikansk oljeanläggning 50 mil bort, men vägen är full av bräckliga broar, klippor, hål, och ödesdigra backar. Minsta skakning kan orsaka en explosion!\r\n

\r\nFilmen visas i samarbete med Institut Français de Suède.\r\n

\r\nLe salaire de la peur. 1953, Frankrike, Italien, 2 tim 10 min, franska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Institut Français.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Fruktans lön” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Fruktans lön ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n De våldsamma upproren bland bomullsvävare i tyska Schlesien år 1844 blev motiv och inspiration till några av de första arbetarskildringarna inom den tyska litteraturen. Ett av de mest kända exemplen är nobelpristagaren Gerhart Hauptmanns pjäs Vävarna som först kunde framföras offentligt 1894 efter att dessförinnan ha stoppats av censuren.\r\n

\r\nInspirerad av Sergei Eisensteins Pansarkryssaren Potemkin (1925) gjorde regissören Friedrich Zelnik denna imponerande filmatisering av Hauptmanns pjäs, vilken hyllades som en revolutionär och cineastisk triumf av samtidens kritiker. Dagens Nyheters recensent beskrev den som \"berättelsen om massornas svält och nöd, deras jäsande hot mot överheten och den till slut framtvingade revolten för att få människovärdet, rätten att leva på annat än allmosor, erkänt\".\r\n

\r\nDie Weber. 1927, Tyskland, 1 tim 37 min, tyska mellantexter, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Murnau Stiftung.\r\n

\r\n Visningen ackompanjeras på piano av Matti Bye.\r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Den stora strejken” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Den stora strejken ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n László, en judisk-ungersk arkitekt och förintelseöverlevare, försöker börja ett nytt liv i USA. Uppdraget att skapa ett minnesmärke i form av ett monumentalt kulturhus blir inledningen på en sårig historia om makt, konst och den amerikanska drömmens skuggiga baksida. \r\n

\r\nCinemateket visar Brady Corbets storslagna efterkrigsdrama på 70 mm, ett format som regissören själv helst ser sin film på: \"det är skillnaden mellan att uppleva Mona Lisa i verkligheten jämfört med en litografi\". Filmen nominerades till 10 Oscar och vann för bästa skådespelare, bästa originalmusik samt bästa foto.\r\n

\r\nThe Brutalist. 2024, USA, Storbritannien, Ungern, 3 tim 34 min, engelska, ungerska, jiddisch, engelsk text, 70 mm, tillåten från 11 år. Visningsmaterial från UIP.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Brutalisten” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Brutalisten ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n Franske filmaren Nicolas Rey gör en personlig tågresa från Paris till Magadan i bortre Sibirien på jakt efter spår av sina förfäder vilka var ingenjörer, fotografer och järnvägsarbetare. Inspelad med 9 bilder i sekunden, på utgången sovjetisk super 8-film och uppblåst senare till 16 mm, ger de ryckiga och bleka bilderna en säregen känsla. Det är tillgängligheten av råfilm och filmmaterialets längd som sätter ramarna för vad åskådaren får se för bilder. Detta kontrasteras mot Reys egen berättarröst som han spelade in på diktafon under resan. Emellanåt hörs även viskande röster som citerar texter av Lenin samt Vladimir Vysotskijs sång om Magadan, en stad grundad på 1930-talet dit fångar skickades till arbetsläger under Stalintiden.\r\n

\r\nFilmens titel är hämtad från Lenins berömda påstående att \"Kommunismen - det är sovjeter plus elektricitet\" där han menade att utan elektrifiering av hela nationen skulle Sovjet förbli ett fattigt bondesamhälle. Rey är grundare och medarbetare på icke-vinstdrivande fotokemiska laboratoriet L'Abominable som ger filmskapare möjligheten att arbeta med analog film.\r\n

\r\nLes Soviets plus l'électricité. 2002, Frankrike, 2 tim 55 min, franska, engelsk text, 16 mm, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Light Cone.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Soviets Plus Electricity” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Soviets Plus Electricity ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n I efterkrigstidens Kyoto verkar en framgångsrik kvinnlig kimonodesigner som uppvaktas av män i sin omgivning. Hjärtat leder henne i famnen på en vetenskapsman, men skuldkänslorna börjar överskugga passionen när hon inser att mannens fru är döende i tuberkulos.\r\n

\r\nKozaburo Yoshimura, som själv var färgblind, gjorde med Undercurrent sin första färgfilm - en hypnotisk upplevelse som inte minst betonar huvudpersonens vackra skapelser. I ett samhälle så traditionsbundet som Japan framstår det onekligen som modernt med en 1950-talsfilm som följer en framgångsrik karriärkvinna, vilket troligen kan förklaras av att filmen är skriven av tidens mest framgångsrika kvinnliga manusförfattare: Sumie Tanaka, bland annat känd för Naruses Måltiden (1951) och Kinuyo Tanakas Förevigade bröst (1955).\r\n

\r\nYoru no kawa. 1956, Japan, 1 tim 44 min, japanska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Kadokawa.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Undercurrent” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Undercurrent ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n \"Fluorescerande ljus, korridoren är femtio meter lång. Vart kan jag ta vägen?\" En ensamstående mamma sliter som städerska i utkanten av Berlin medan hennes sextonåriga dotter Carmen fantiserar om en annan framtid. Fadern, en amerikansk soldat från Puerto Rico, har lämnat familjen efter tre år. \"Han lämnade efter sig vykort och en skiva med hawaiiansk musik.\" Elfi Mikeschs semidokumentär kombinerar fiktiva scener med dokumentära delar av förortstristess som visar upp vardagens monotoni - tidiga morgnar, oändliga korridorer, samma rörelser om och om och om igen. Men mitt i vardagens slit skapar mor och dotter iscensatta fantasier: tablåer av spansk barock och kinesiskt inspirerad exotism - frammanade drömmar om en alternativ verklighet. \r\n

\r\nMikesch är en del av den feministiska queerilmskrets som under 1970- och 1980-talet pendlade mellan Hamburg, Berlin och New York. Hon är en av de mest framstående filmfotograferna inom den tyska filmen och har förutom sina egna verk filmat åt bland andra Werner Schroeter, Rosa von Praunheim och Friederike Pezold.\r\n

\r\nIch denke oft ein Hawaii. 1978, Västtyskland, 1 tim 25 min, tyska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Deutsche Kinemathek.\r\n

\r\n \r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Ich denke oft an Hawaii” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Ich denke oft an Hawaii ingår i temat\r\n

Arbete: 67 filmer om arbete

\r\nNär arbetarna lämnade fabriken möttes de i biomörkret. Vita duken erbjöd verklighetsflykt, men skildrade också vardagens vedermödor. Med åren utvecklades fabriksgolv till kontorslandskap och arbete på distans. Hösten 2025 plöjer Cinemateket bland filmens blåkragar, hemmafruar och kostymnissar.\r\n\r\n

Läs en essä om höstens tema.
\r\n Läs mer om temat\r\n

\r\n Den väldigt blyga Béatrice, kallad Pomme, är lärling på en frisörsalong. Hennes kollega Marylène övertalar henne att de ska åka på semester. Där träffar Pomme den intellektuelle studenten François. De inleder en relation och flyttar in i hans lägenhet i Paris. Hon är tystlåten och har svårt att smälta in bland François familj och vänner. Han väljer att göra slut med Pomme vilket får fatala konsekvenser för henne.\r\n

\r\nÖver en miljon fransmän såg Spetsknypplerskan som blev Isabelle Hupperts stora genombrott. Hon har påstått att rollfiguren låg nära hennes person vid den tiden. Titeln anspelar på Vermeers berömda målning La Dentellière (Knypplerskan på svenska), vilket hänvisar till de anspråkslösa kvinnor som stod som modell för de stora mästarna. I filmen finns ett snarlikt förhållande mellan Huppert och regissören Claude Goretta.\r\n

\r\nLa Dentellière. 1977, Schweiz, Frankrike, Västtyskland, 1 tim 47 min, franska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 11 år. Visningsmaterial från Jupiter Films.\r\n

\r\n Visningen inleds av Franska Filmfestivalen.\r\n

\r\n \r\n\r\n Läs mer om ”Spetsknypplerskan” i Svensk Filmdatabas\r\n

\r\n Spetsknypplerskan ingår i temat\r\n

Isabelle Huppert- Komplett artisteri

\r\nIsabelle Huppert är en av världens mest mångsidiga skådespelare. Hon beskrivs ofta som orädd och tar fascinerande roller som andra inte vågar sig på. Ingen annan skådespelare har varit nominerad fler gånger till det franska filmpriset César. Kulturkritikern Susan Sontag kallade henne för \"a total artist\" och hon är regissören John Waters favoritskådespelare. \r\n\r\n

Läs hela texten Isabelle Huppert.
\r\n Läs mer om temat\r\n